|
Barnen Det polska undret är än så länge bara en polityr. Det har inte nått de otaliga barnhemmen runtom i landet, inte heller till de små grå byarna på landsbygden, där tiden stannade någon gång under efterkrigstiden och fortfarande i princip står stilla.
Många många tusen polska barn växer upp på barnhem, många av dem på betydligt sämre än de som Fadderföreningen Polenprojektet hjälper med gåvor och fadderverksamhet. Under de tio år vi försett barnhemmen med kläder, hygienartiklar, hushållsmaskiner, färg, tapeter och möbler har vi kunnat se en påtaglig förbättring, som kommer barnen till del. Här är det verkligen frågan om många bäckar som så småningom blir en stor å. Men behovet av hjälp kvarstår. Anslagen till barnhemmen har de senaste åren minskat medan barnantalet ökat. Barnhemmen är en skamfläck i Polen, något man helst inte låtsas om. Barnen har hamnat på barnhemmen genom myndigheternas försorg. Gemensamt för nästan alla barnen är gravt alkoholmissbruk hos föräldrar och andra anförvanter. Många av barnen har inte ens haft en egen säng innan de kom till barnhemmet, än mindre mat och hela och rena kläder. På barnhemmen får de mat, värme, kläder och annat de behöver. De får skolgång och på en del av barnhemmen hjälp med läxläsning. Däremot råder stor brist på mänsklig värme, som kramar och kel. Personalen har inte tid för annat än det vardagliga slitet med mat, kläder, tvättning och städning. Att få en fadder innebär för de här barnen att de för kanske första gången i sitt liv får en person som bryr sig om dem, som har tid för dem, ger dem kärlek och ömhet. Deras skolresultat blir för det mesta bättre. De växer både fysisk och andligt och får större självkänsla och självsäkerhet. De som besöker faddrarna i Sverige snappar snabbt upp svenska ord, många av barnen på våra barnhem klarar sig fint på vårt språk. Barnen får stanna på barnhemmen tills de fyllt 18 år. Om de inte studerar vidare i gymnasieskola och högskola får de då lämna kollektivet där de bott kanske så länge de minns. Då ska de klara sig själva. De får ett ekonomiskt startbidrag från barnhemmet, som försöker hjälpa dem till ett praktikantjobb och ett hyresrum. Men tillvaron är mycket tuff för dessa ungdomar, som växt upp i en mycket skyddad miljö och inte lärt sig klara sig själva. Att ha en fadder som stöttar betyder oändligt mycket. Barn som har faddrar och haft en kontinuerlig kontakt med Sverige klarar sig oftast bättre i skolan och fortsätter på gymnasium och högskola. De har genom sina faddrar fått insyn i ett annat liv, lärt sig vikten av att sköta studierna och dessutom ofta fått möjlighet att träna engelska språket och även lärt sig svenska. |