Besök på Gryfice.

Vi har nyligen kommit hem från Gryfice.
Det var fortfarande sommar i Polen. Vi åkte en torsdag och åkte hem på måndag.

Vi togs emot av glada barn, föreståndaren Halina och bjöds på te och en god kaka, bakad av specialpedagog Renata.

Vi var tre faddrar, Ingela Blad, Anna Steiner, Beata Roszko och Annas och Beatas söner Anton och Maximilian.

Andra dagen bjöds vi på te och nybakad äppelkaka som pedagog Jolanta bakat tillsammans med några av barnen på sin avdelning.

Sista dagen bjöds vi hem till Renata som tillsammans med sin man Wojtek bjöd oss på polsk sallad, lite vin och en god hembakad kaka.

Vi kände oss mycket väl mottagna och hade många trevliga stunder tillsammans med barnen på gården, i deras olika kök. på restaurang i bilen m.m. Vi sjöng, skrattade och emellanåt grät vi. Särskilt när den psykiskt sjuka mamman klädd i svart kom (utan tillåtelse) för att krama sina två små barn.

Vi bjöd barnen på korv, bröd, potatissallad (svensk, som barnen älskar), chips, mandariner, glass, pizza, godis, coola m.m.under våra tre dagar långa besök. Barnen åt så vi trodde de skulle spricka.

Det finns nu ca 30 barn kvar på Gryfice från att ha varit ca 58. De barn som försvunnit från barnhemmet har adopterats bort, flyttat till fosterhem, hem till föräldrarna eller till låsta skolor där de inte har möjlighet att skolka.

Barnen är uppdelade i tre grupper med 10 barn i varje grp. Varje grp. har tillgång till var sitt kök där de lagar kvällsmat och frukost.
De flesta barn och lärare var nöjda med det nya systemet. Andra var mindre nöjda men medvetna om att det fortfarande är så nytt att de ännu inte vant sig vid det nya systemet.

Det är inte meningen att det ska finnas några förskolebarn. Men det kom sex små barn som de fick ta emot. Nu finns sju förskolebarn som är fördelade mellan grupperna.
En av de äldre flickorna sa att hon tyckte att det är jobbigt med de små barnen, hon fick inte tillräckligt med studiero och hon har fått trösta barn på natten och inte fått tillräckligt med sömn.

Vi har många fina minnen tillsammans med barnen. Vi hälsade på i ett familjehus. Pappan är anställd som lärare för sex barn under tre år och en sexårig pojke.Hustrun hjälper honom i arbetet med barnen. Vi bjöds på kaffe, godis och salta pinnar och visades runt i en vacker omgivning. Vi hade med oss blommor och kläder.

Ingela Anna och Beata

De här änglarna ska sälja i Sverige och pengarna ska gå till barnhemmet!